Ursprungsland/Hemland: Ungern
Användningsområde: Bevakning, skydd, jakt och spår
FCI Klassifikation: Grupp 1 Vall-, boskaps- och Herdehundar, sektion 1
BAKGRUND/ÄNDAMÅL:
Rasen är en urgammal
ungersk herdehund. Dess förfäder kom med magyarerna till Karpater-bäckenet. Magyarerna använde hundarna till att bevaka och skydda djurhjordar mot rovdjur och tjuvar. Tack vare rasens jaktlust blev den använd till jakt under kung Mattias
Corvinus tid (senare halvan av 1400-talet). Allt eftersom hjordarna blev färre blev rasens ursprungliga användning alltmer sällsynt och den blev i stället hemmahörande i byarna och senare t.o.m. i städerna.
HELHETSINTRYCK:
Rasen skall vara kraftig, storvuxen och ha en tät, vågig och vit päls. Dess tilltalande yttre skall utstråla ädelhet och kraft. De enskilda kroppsdelarna skall passa ihop harmoniskt och benen skall varken vara för korta eller
för långa. Benstommen skall vara kraftig utan att vara grov. Den starka muskulaturen skall vara torr och benstommen klart framträdande. Från sidan sett skall kroppen bilda en nästan kvadratisk, liggande rektangel. Hunden skall vara
väl musklad. Den skall vara kraftig, ha ett livligt temperament och vara mycket rörlig. Dess yttre skall avspegla outtröttlig arbetsförmåga.
VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN
- Kroppslängden skall något
överstiga mankhöjden.
- Bröstkorgens djup skall motsvara ungefär halva mankhöjden.
- Nospartiet skall vara något kortare än halva huvudets längd.
UPPFÖRANDE/KARAKTÄR
Rasen är
tapper och modig. De personer som den anförtrotts att skydda eller det som den skall vakta försvarar den även med sitt liv som insats. Rasen är självsäker och kan om den behandlas illa bli aggressiv. Den är trogen, pålitlig
och älskar sin ägare och familj. Den behöver lagom motion och tycker om att ha en uppgift. Den är anspråkslös, dess skötsel är enkel och den tål också mycket dåliga väderleksförhållanden.
Den uppskattar omtanke och omsorg.
HUVUD
Huvudet skall vara typiskt kilformat, stå i harmoni med kroppen, vara tilltalande, ädelt och uppvisa ansenlig kraft. Huvudet skall vara karakteristiskt finmejslat och torrt. Det är genom
huvudets form som Kuvasz framförallt kan skiljas från liknande raser. Huvudet skall hos hanhunden vara något kraftigare än hos tiken.
SKALLPARTI
Skallen skall vara bred och pannan lätt framträdande. I pannans
mitt skall löpa en utpräglad fåra.
STOP
Stopet skall vara föga markerat.
NOSTRYFFEL
Mindre utpräglat. Den svarta nostryffeln skall vara trubbigt formad.
NOSPARTI
Nospartiet skall
avsmalna jämnt, men får aldrig bli spetsigt. Nosryggen skall vara rak.
LÄPPAR
Läpparna skall vara svarta och ligga väl an. Mungiporna skall vara taggiga.
KÄKAR/TÄNDER
Tänderna skall
vara väl utvecklade, kraftiga och regelbundna med ett fulltaligt saxbett.
ÖGON
Ögonen skall vara snedställda, mandelformiga och mörkbruna. Ögonkanterna skall vara svarta och väl åtliggande.
ÖRON:
Öronen skall vara medelhögt ansatta. Vid ansättningen skall en tredjedel stå ut bågformat och sedan falla tätt intill huvudet. Öronen skall vara V-formade med avrundade spetsar. Vid uppmärksamhet
skall öronen lyftas lätt. De får aldrig vara upprättstående eller vridna.
HALS:
Halsen skall snarare vara kort än medellång och den skall vara kraftigt musklad. Den skall bilda en vinkel på 25-30
grader mot horisontallinjen. Nacken skall vara kort. Huden skall vara stram utan löst halsskinn. Hos hanhundar skall krage och man vara påfallande.
KROPP:
Från sidan skall kroppen bilda en nästan kvadratisk liggande rektangel.
RYGGLINJE
Rygglinjen skall vara plan
MANKE:
Manken skall vara lång och tydligt höja sig över ryggens nivå.
RYGG:
Ryggen skall vara medellång, plan, bred, välmusklad och stram.
LÄNDPARTI:
Ländpartiet skall vara kort och vara en stram fortsättning på ryggen.
KORS:
Korset skall slutta lätt. Det skall vara välmusklat och brett. Pälsen skall vara mycket tjock vilket
gör att hunden kan verka något överbyggd.
BRÖSTKORG:
Genom den kraftigt utvecklade muskulaturen blir förbröstet rundat och bröstbensknappen framträder bara lätt. Bröstkorgen skall vara djup,
lång och lätt välvd.
UNDERLINJE
Baklinjen skall vara lätt uppdragen.
SVANS:
Svansen skall vara lågt ansatt i rak fortsättning på det lätt sluttande korset. Den skall hänga lodrätt
med lätt uppåtsvängd, inte ringlad spets. Svansen skall nå till haslederna. När hunden är uppmärksam får svansen som högst höjas i nivå med rygglinjen.
EXTREMITETER:
FRAMSTÄLL:
Frambenen skall vara lodräta ner till handlovarna, vara parallella och måttligt brett ställda. Framifrån sett är frambenställningen korrekt när en lodrät linje dragen från skulderleden sammanfaller med frambenets
linje och fortsätter ner mellan tassens 3:e och 4:e tå. Sedd från sidan är frambenens ställning korrekt när man kan dra en lodrät linje från armbågsleden genom mitten av frambenet ner till handloven.
SKULDERBLAD
Skulderbladen skall vara långa, snedställda och musklade. De skall ligga tätt och stramt, men rörligt, intill bröstkorgen.
ÖVERARM:
Överarmarna skall vara medellånga och väl
musklade. De skall bilda en vinkel på 100-110 grader mot skulderbladet.
ARMBÅGE:
Armbågarna skall vara torra, ligga tätt intill bröstkorgen och varken var inåt- eller utåtvridna. De skall bilda en vinkel
på 120- 130 grader mot underarmarna.
UNDERARM:
Underarmarna skall vara förhållandevis långa, raka och kompakta med torr muskulatur och starka senor.
HANDLOV:
Handlovarna skall var väl utvecklade
och strama. Senorna skall vara starka som stål.
MELLANHAND:
Mellanhänderna skall vara förhållandevis korta, torra och lätt snedställda (vinkeln mot vertikallinjen skall vara 10- 15 grader).
FRAMTASSAR:
Framtassarna skall vara runda eller något ovala och fasta. Tårna skall vara korta och så högt välvda som möjligt. De skall vara elastiska och väl slutna med spänstiga och svarta trampdynor. Klorna skall vara
hårda, kraftiga och svarta eller skiffergrå.
BAKSTÄLL:
Bakbenets ställning är från sidan korrekt när knäleden och tassen befinner sig under höftleden och en lodrät linje kan dras från
sittbensknölen ner till hasen. Sedda bakifrån skall bakbenen vara parallella och stå medelbrett isär.
LÅR:
Låren skall med sin långa, breda och massiva muskulatur vara tätt förbundna med bäckenet.
Bäckenet och låret skall bilda en vinkel på 100- 110 grader.
KNÄLED:
Knälederna skall vara omfångsrika. Vinkeln mellan lår och underben skall vara 110- 120 grader.
UNDERBEN:
Underbenen
skall vara långa med massiv muskulatur och kraftiga senor. Bakifrån sett skall underbenen vara lodräta och parallella.
HAS:
Hasorna skall vara breda, omfångsrika, torra och seniga. Hasvinkeln skall vara 130- 140 grader
MELLANFOT:
Mellanfötterna skall vara långa och lodräta.
BAKTASSAR:
Baktassarna skall vara ovala, i övrigt som framtassarna.
RÖRELSER:
I skritt skall hunden röra sig brett och långsamt.
I trav skall rörelserna vara lätta, elastiska, marktäckande, schvungfulla, regelbundna och uthålliga. Armbågarna skall varken vara inåt- eller utåtvridna.
HUD:
Huden skall vara väl pigmenterad. Den
skall vara skiffergråoch stram.
PÄLS:
PÄLSSTRUKTUR:
Pälsen skall vara måttligt hård, vågig och något styv utan tendens att filta sig. Under det grova täckhåret skall finnas
finare, mjuk underull. Huvudet, öronen och tassarna skall vara täckta med kort 1- 2 cm lång, tätt åtliggande och rak päls. Frambenens framsidor och sidor samt bakbenen under knälederna skall också vara täckta
med kort, 1- 2 cm, rak päls.
På benens baksidor skall det finnas 5- 8 cm långa fanor. De skall på bakbenen nå till haslederna. Runt halsen skall det finnas en krage som skall nå ner till kråset i bringan. Detta
skall vara särskilt markant hos hanhundar.
På kroppen, låren och överarmarna skall pälsen vara medellång (4- 12 cm). Den skall vara mycket vågig och bildar ofta kammar, åsar och tofsar.
Hela svansen skall
vara täckt av tjock, vågig päls. På svansspetsen kan pälsen bli 10- 15 cm lång.
FÄRG:
Färgen skall vara vit. Elfenbensfärg är tillåten. Nosspegeln, ögonkanterna och läpparna
skall vara svarta. Trampdynorna skall vara svarta eller skiffergrå. Gommen skall helst vara mörkt pigmenterad, men rosa fläckar är tillåtna.
STORLEK/VIKT:
MANKHÖJD
VIKT
Hanhundar: 71 - 76cm 48 - 62kg
Tikar: 66 - 70cm 37 - 50kg
MÅTTANGIVELSER:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
DISKVALIFICERANDE FEL:
- Markerat stop.
- Pigmentsförlust på nosspegel, läppar och ögonkant.
- Avsaknad av en eller fler framtänder, hörntänder, premolar 2- 4 eller premolar 1- 2.
Avsaknad av mer än två P1:or. M3 beaktas inte.
- Över- och underbett, korsbett. Lucka mer än 2 mm mellan övre
och undre incisiver.
- Entropion, ektropion.
- Upprättstående öron.
- Svans som är höjd över rygglinjen även i vila eller svans som rullar sig över korset.
- Päls som tenderar att vara raggig,
locka sig eller inte är vågig, t. ex rak, sträv päls.
- Lång päls som täcker benen.
- Från standarden avvikande pälsfärg.
NOTA BENE:
Hund får ej prisbelönas om
den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.
TESTIKLAR:
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.
Kuvaszens ursprung
Kuvasz är en gammal herdehund, och dess ursprung är inte helt klart. En del källor säger att den följde med magyarfolket, ett finskt-ungerskt
ryttarfolk, som kom österifrån ur de stora områdena i de asiatiska stäpperna och bosatte sig vid Karpaterbäckenet i slutet av 9:e århundrandet. Andra källor hävdar att den infördes av kumenerna, ett nomadfolk
av turkiskt ursprung, som förföljdes av mongolerna ända till Ungern under 13:e århundrandet och ha fört med sig denna hund till Karpaterna.
Under den turkiska ockupationen 1526-1688 har en Kuvasz-liknande hund kommit in
från Asien.
Rasens namn, Kuvasz, lär komma från ett turkiskt ord och betyder "väktare av tryggheten".
Rasen under medeltiden
Den är känd som de privilegierades vakthund. I slutet av 1400-talet
finns belagt att Kuvasz använts av adeln som vakthund mot lönnmördare. Under medeltiden tilläts endast adeln att äga en Kuvasz.
Under en period har den använts vid jakt på större vilt. Det var när Kung
Mathyas regerade på 1400-talet. Hundarna som fanns vid hovet följde med vid dessa jaktliga äventyr. Hundarna var väl representerade även vid middagar och på resor som gjordes. Under denna period ansågs en Kuvasz vara en
mycket värdefull gåva.
Mot vargar, björnar & tjuvar
Kuvaszen skulle skydda herden, hjorden och övrig egendom mot vargar, björnar och andra fiender som häst- och boskaps-tjuvar. För att kunna slåss
mot vargen på lika villkor måste Kuvaszen ha starka tänder, stor rörlighet, mod och kraft att anfalla. Den måste också ha ett utmärkt luktsinne för att kunna spåra upp boskapstjuvar som låg och tryckte
i snåren. Till sin hjälp hade herden också vallande hundar. Mudi, Puli och Pumi är några exempel.
Motståndskraft & styrka
Hårda levnadsförhållanden utvecklade den tjocka pälsen, motståndskraftig mot både kyla och värme, smuts och damm. Mycket motion och dåtidens utfodringspraxis
gav Kuvaszen en solid benstruktur och starka muskler. Hundarna utfodrades mest med kött. Man band köttstycken högt uppe för valparna, för att utveckla deras nack- och tugg-muskler och för att ge dem starka tänder. Herden
ville ha sin hund vit, eftersom det var lättare att skilja en vit hund från vilddjuren om hjälp skulle behövas.
Kuvaszen i vår tid
I och med industrialiseringen under 19:e århundrandet förlorade
Kuvaszen sitt ursprungliga arbete och flyttade till mera befolkade områden och blev vakthund för fabriker, gårdar, hus och hem.
Andra världskriget for hårt fram bland Ungerns Kuvaszer. Tappra hundar som försvarade
sina ägare föll offer för soldaternas kulor. Det var också ont om mat efter kriget. Rasen blev sällsynt i hemlandet.
Rasentusiaster samlade de få hundar som återstod för att börja uppfödning
på nytt. Uppfödare som Ferenc Majda och Straskaba samt professor Csaba Anghi var några.
Antál Kovacs, som var en expert inom ullbranschen, startade den mest kända kenneln från denna tid. Gyapjus Kennel startade
1951 med 8 Kuvaszer som han och hans kolleger hade köpt upp under hans resor över hela Ungern. Alla med många fel - för små, rosa fläckar på nos och läppar, gulaktig färg - och naturligtvis utan stamtavlor. Verksamheten
pågick i drygt 20 år och bidrog i hög grad till att bygga upp rasen igen. Samtidigt blev den Europas största Kuvasz-kennel.
Tyske Fogas vom Schwabensee, som Margarete Teubert överlämnade till ungrarna i mars 1967
till hjälp i avelsarbetet, blev också en viktig faktor i återuppbyggnadsarbetet. Hans mor Aja von Weserbogen var ungersk champion.
En utmärkt familjehund och en pålitlig vakthund
Våra dagars Kuvasz är
en trivsam, anpassningsbar och kelen familjehund och en pålitlig vakthund. Det är en självständig, djärv, intelligent och modig hund som föredrar att utföra saker och ting på sitt eget sätt. Kuvaszen går
bra ihop med andra djur om den får bekanta sig med dem från valpstadiet.
Rasen är mycket trogen, tillgiven och vänlig mot sin ägare och hans familj. Av naturen är Kuvaszen reserverad mot okända men accepterar
dem som familjen godkänner. Bland vänner är han en hund med fängslande karaktär och charm. Sin uppgift som vakthund tar han mycket seriöst. Han fungerar bäst med massor av kärlek blandad med fast auktoritet, känslig
för beröm och klander.
Unik päls
Kuvaszpälsen är unik och skiljer sig från övriga herdehundars. Den består av ganska grovt vågigt täckhår med fin underull. Den längsta pälsen
finns på svansen som har fana. Pälsvården är enkel: en utkamning då och då räcker för att hålla den fräsch. Kuvaszen behöver sällan badas.
Vidare kan sägas att den vuxna hunden
har en mängd olika läten för sig och "pratar" gärna. Och den givna favoritplatsen utomhus är oftast tomtens högsta punkt, där den kan ligga i timmar och bevaka. Den verkar slö, men händer det något är
den genast beredd.